2014-01-04 09:09 #0 av: lollosvan

Detta är en sak som näst intill tar död på mig. Visst, jag har inte
Skurit mig på ett tag, men ärren syns.. Och det är det enda jag kan
Tänka på.. Jag går runt och tänker på hur det hade varit om jag inte
Hade gjort det, om jag hade varit ärrfri. Och de tankarna tar kål på mig.
De sitter fast etsade i huvet, och jag kan inte sova, jag mår dåligt och har alltid en klump i magen pga det här.. Jag vet liksom inte vad jag ska göra åt det, för vad jag än gör, springer, ritar, så finns tanken där, och den tar över mer och mer.. Jag kan bara inte sluta tänka på det..
-
Och en annan sak jag mår väldigt dåligt över är att för ett tag sen så fick mina föräldrar reda på att jag skär mig, och de blev helt förstörda.. Jag känner mig liksom så misslyckad, och som att de behandlar mig med silkes vantar typ, för att de inte vill att jag ska bryta ihop, och det känns så fel, det gör mig väldigt ledsen.. Även fast dom säger att det inte är så när jag pratar med dom, så märker jag ju att nåt är fel.. Jag vill bara försvinna, har planerat mitt självmord flera gånger, men har inte kunnat genomföra det, för att jag tänker på frågorna mina föräldrar kommer få efteråt.. Men jag kan liksom unge fortsätta såhär, jag vill inte gå runt och tänka på mina självskador på det här viset.. Snälla någon, hjälp mig