Annons:
Etikettsjälvdestruktivitet
Läst 1476 ggr
tasartir
2013-06-22 17:22

varför sluta?

Visst skulle det vara jävligt skönt att inte behöva skära sig, men nu behöver jag det, jag måste. Så varför ska alla tjata om att jag måste sluta, det går att sluta, du är starkare än såhär, mm.

Skulle jag inte skära mig så skulle jag inte kunna lätta på ångesten, det skulle bli för mycket och jag skulle istället käka 30 imovane och dricka sprit för att bli av med smärtan. Är det inte bättre då att jag skär mig? 

Enda anledningen till att jag skulle sluta skära mig vore om min ångest försvann, men det kommer den inte göra. Så jag måste fortsätta.

Ni som säger att ni vill och försöker sluta, hur gör ni då när den där grova ångesten kommer? Hur kan ni hantera det? Vad gör ni?

Annons:
Pelle Långlös
2013-07-18 16:59
#1

Håller lite med. Nu skär jag mig för att jag mår dåligt inte för att jag får mina panikångestattacker. Jag skär mig för att jag mår så djävlar dåligt inombords. Vill känna smärta och se blod. Jag vill sluta för att inte få ännu flera ärr som jag måste dölja för mina barn och ex-man. Inte för att någon säger åt mig att jag måste.

MVH Ylva Blomma
* Bloggen om mitt liv *

Disturbed-Angel
2013-07-22 00:50
#2

Jag tänkte precis likadant innan jag slutade, och j*klar vilket uppvaknande jag fått. Något man inte inser för ens efteråt är hur mycket ångest självskademissbruket faktiskt ger! 

Jag började självskada när jag var sex år och är i dag så gott som fri från självskador. Jag har min ångest kvar, men genom att ta bort mitt flyktbeteende tvingades jag att hantera min ångest och lära mig att hantera den på ett bra sätt. Jag mår mycket bättre idag än jag någonsin gjorde under tiden då jag självskadade som mest. 

Man måste nästan alltid hitta egna vägar då det som funkar för mig kanske inte fungerar för dig. Men jag lovar att det finns bättre sätt än att självskada.

Jag började tex blogga för att få ut mig överflödiga känslor och instängd ångest, jag valde att titta på en rolig film eller tv serie istället för att skära och när ångesten är som värst lägger jag mig bara ner och andas. För den kraftiga ångesten försvinner alltid efter ett tag. Det gäller bara att lära sig att vänta ut den. 

Vet att detta blev ett långt inlägg nu så istället för att skriva ännu mera så kan jag skicka länkar till tips på hur man förhindrar självskador och hur man hanterar ångest

Det jag kan säga är att jag aldrig träffat någon som ångrar att de slutat självskada, De flesta jag pratat med om detta anser att det är det bästa de gjort för sitt mående. Men det krävs mod för att våga släppa sin "livboj" och jag hoppas för din skull att du kan samla det modet. För du förtjänar att må bättre och leva ett liv utan självskador och det helvetet som självskademissbruk medför.

tasartir
2013-07-22 13:56
#3

#2

Tack så mycket för svaret, det hjälpte verkligen

Upp till toppen
Annons: