Jag är också maskrosbarn och jag har börjat hitta mig själv mer och mer det senaste. Jag känner mig inte särskillt vuxen heller (24år) och hatar att vara på middagar eller umgås med folk som ska vara så himla 'vuxna' och prata om väder, barn, jobb etc.. Tycker det är otroligt tråkigt och det är inget jag känner gemenskap med för det är inget som intresserar mig och jag blir förvånad över att det är i princip allt dom flesta tänker på och allt folk inte är 'djupare' än så.

Om du inte känner dig vuxen så försök hitta andra som delar syn på livet och acceptera att du är som du är och att du känner och upplever saker som du gör, för det är inget man ska ändra på och egentligen inget man kan ändra på heller.

Ett maskrosbarn här också. Men det där med att hitta sig själv kommer nog mer med tiden känns det som. Jag hittar mig sjäv lite mer för varje dag som går. Jag är 21 och vet fortfarande inte vem jag är och det har tagit lång tid att ens komma till den punkten där jag försökt hitta mig själv.

hej en liten fråga vad är maskrosbarn?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Maskrosbarn :)

tack!

Är inte ett maskrosbarn, tvärt om mina föräldrar är jättebra!

Men känner mig ändå lost och trött på alla!

Jag är också ett maskros barn. Jag har aldrig fått vara tonåring, utan fick bli vuxen när jag var tolv år gammal, så jag brukar känna mig som ett vuxet barn

Jag är 39 och kan inte säga att jag känner mig vuxen alltid, och undrar fortfarande vad jag ska bli när jag blir stor. Visst tar jag ansvar för mig själv och mina handlingar samt står för mina åsikter, men vuxen, vad är det? Å andra sidan har jag alltid varit egen och många ser mig som annorlunda, fast jag vill nog inte heller vara normal. Det verkar tråkigt och påklistrat.

Visst är det bra att hitta sig själv, men bättre är att hitta vem du vill vara och försöka ta dig dit. Vem beundrar du och varför? När du hittat alla dessa egenskaper och skrivit ner dem har du skrivit ner vem det är du vill vara, och behöver bara sträva efter att bli det.